Ekonomisk historia A-C

Ekonomisk historia A
 

Ekonomi och samhälle, 15 hp

Kursen ger en bred översikt av internationell, främst västvärldens, och svensk ekonomisk utveckling med tyngdpunkt på de senaste 200 åren. Speciell vikt läggs vid samspelet mellan teknisk utveckling och förändringar av samhällets ekonomiska organisation.

Kursen ges första halvan av terminen.

Global omvandling och globalisering 1700-2000, 15 hp

Kursen ger en översikt av världens ekonomiska omvandling under de senaste 300 åren. Kursen behandlar framförallt ekonomisk omvandling och beroenden mellan olika världsdelar och regioner genom exempelvis handel, kolonialism och globalisering. Kursen behandlar perioden från 1700 och framåt, med fokus på tiden 1800-2000. Kursen omfattar en viss fördjupning mot ekonomisk omvandling i världsdelar som Asien, Afrika och Latinamerika samt dessa regioners kontakter med Europa och Nordamerika.

Kursen ges andra halvan av terminen.

Politik, kriser och konjunkturer, 15 hp

Ekonomiska kriser och konjunkturer följs åt och är sammanbundna med politisk förändring. Kriser utvecklas olika beroende på förväntningar, realekonomiska förutsättningar och institutionella lösningar. Kriser leder till påfrestningar för individer medan de för ekonomin i sin helhet medför omstruktureringar och förändringar av spelreglerna. I kursen sätts bland annat dagens finansiella och ekonomiska kris in i ett långsiktigt perspektiv i västvärlden framförallt under perioden 1850 till nutid.

Kursen ges andra halvan av terminen.

Sweden's Economic and Social Development in the 19th and 20th Centuries, 7,5 hp

Kursen behandlar svensk ekonomisk och social utveckling under perioden 1750 till nutid. Fokus ligger på vilka faktorer som hade betydelse för utvecklingen. Ämnen som diskuteras är jordbrukets omvandling, industrialisering, finansmarknadens och storföretagens utveckling, samt välfärdsstatens framväxt och karaktär. Kursen ges på engelska.

Kursen börjar ca en månad efter terminsstart.

Kurserna Ekonomi och samhälle och Global omvandling och globalisering 1700-2000 erbjuds också tillsammans i ett kurspaket, Ekonomisk historia A, 30 hp.

Ekonomisk historia B


Industrialisering, globalisering och företagande 1800-2000, 15 hp

Kursen fördjupar kunskaper kring drivkrafter och effekter för den ekonomiska utvecklingen från 1800-2000. Fokus är att förstå hur industrialisering och globalisering skapats av och påverkat hushåll, företag och stater.

Kursen ges första halvan av terminen.

Vetenskapligt skrivande, 15 hp

Kursen syftar till att ge färdigheter och kompetens för att skriva en vetenskaplig uppsats av mindre omfång. Detta innefattar grundläggande undervisning i samhällsvetenskaplig arbetsmetod och enskilt arbete med att skriva och försvara en uppsats samt opponera på en uppsats som någon annan student skrivit.

Kursen ges andra halvan av terminen. 

De två B-kurserna erbjuds också tillsammans i ett kurspaket, Ekonomisk historia B, 30 hp.

Ekonomisk historia C, 30 hp


Teori- och metodkurs, 15 hp

Teori- och metodkursen syftar till att ge en bra grund för författande av en kandidatuppsats som sker på uppsatskursen. Teori- och metodundervisningen omfattar både kvalitativ och kvantitativ metod.

Uppsatskurs, 15 hp

De två C-kurserna erbjuds endast i ett kurspaket, Ekonomisk Historia C, 30 hp.


Inom ramen för Historikerprogrammet, ges två kurser som kan även läses som fristående kurser efter B-nivån:

Historia i praktiken: Materiell kultur, 7,5 hp

Tingen har i olika samhällen varit väsentliga för att skapa och mediera vardagskultur, idéer, moral, makt och känslor. Kursen behandlar hur historiker kan ställa och besvara frågor med hjälp av materiella föremål. Vi uppmärksammar hur museisamlingar är uppbyggda och kan användas, men också att det materiella inte bara hör till museer. Studenterna får arbeta med konkreta föremål i historiska analyser.

Kursen går på halvfart första halvan av höstterminen.

Historia i praktiken: Kunskap och politik, 7,5 hp

Syftet med kursen är att belysa relationen mellan kunskap och politik främst under 1900-talet. Kursen inleds med en diskussion om kunskapssociologi. Därefter behandlas frågan om relationen mellan vetenskap och demokrati i fråga om företeelser som det svenska utredningsväsendets utveckling över tid, historikern som expert, forskning som politikområde samt föreställningen om ett "kunskapssamhälle".

Kursen går på halvfart andra halvan av höstterminen.

Ekonomikums bibliotek.
Foto: Tommy Westberg

HT17 har börjat

Ansökan till VT18