Städer som förmedlande länk i svensk industrialisering

Begrepp som industrialisering och ekonomisk tillväxt kan lätt skapa inre bilder av dynamiska storstäder. Under den tidiga svenska industrialiseringen fanns det dock få exempel på stora industristäder. Vid slutet av förra seklet var städerna i Sverige fortfarande små och industrialiseringen var fram till sekelskiftet 1900 framförallt ett landsbygdsfenomen. Industrin var dock inte jämnt fördelad över riket utan präglades av att mindre sammanhållna regioner utvecklade en ekonomisk dynamik. Dessa regioner var dock inte självförsörjande på insatsvaror, arbetskraft, finansiell hjälp eller idéer. En viktig förklaring till den regionala dynamik som uppstod var de ekonomiska och sociala relationer som företag och individer hade med varandra och med företag och individer på andra platser. Kort sagt, det nätverk regionen var en del av. Frågan är hur varor, tjänster och idéer nådde sina mottagare och på vilka vägar?

I ett agrart präglat glesbefolkat land som Sverige bör småstäder och köpingar ha spelat en betydelsefull roll för spridningen av varor, krediter, kunskap och skapandet av sociala kontaktytor i samband med den tidiga industrialiseringen.

I brittisk forskning har städer ansetts vara centrala för att knyta ihop regioner, skapa nya konsumtionsvanor och därigenom stimulera näringslivet, på andra sätt än att efterfråga varor eller att vara lokus för produktion. I flera studier har förmedlande och sammanlänkande funktioner framhållits som betydelsefulla. Inte minst anses information ha varit livsnödvändig för företagande. Framväxten av lokala tidningar bidrog till förbättrad förmedling av information om lokala handelsförhållanden, investeringar och arbetsmöjligheter. Information kunde även spridas via gårdfarihandlare och brev, samt på kaféer, pubar, klubbar och andra föreningar. Människors samvaro på serveringar och i föreningar som kunde bidra till att skapa förtroende vilket i sin tur kunde konverteras till en annan avgörande tillgång i näringslivet – krediter.

Men verksamheter som utfördes eller utgick från städer hade en betydelse som sträckte sig långt utanför stadsmurarna, vilket bidrog till skapandet av dynamiska regioner. Betydelsen av regional ekonomisk utveckling för industrialiseringen har också uppmärksammats i både internationell och svensk forskning. Trots detta finns endast ett fåtal större studier av svenska regionala ekonomiska system. Städernas roll under den tidiga svenska industrialiseringen och flödet av information, krediter och konsumtionsvanor mellan stad och landsbygd inom en region har dock inte studerats mer ingående. Tanken är att vårt VR-finansierade projekt, ”Staden som förmedlande länk i svensk industrialisering 1820-1920”, skall bidra till att råda bot på detta. Projektets primära syfte är inte att undersöka staden eller köpingen som plats för i första hand producerande verksamhet – fabriker och verkstäder – som tidigare ofta varit fallet. Istället riktar vi vårt intresse mot staden, dels som förmedlande länk, nod eller ”relä” i ett regionalt socio-ekonomiskt system, dels som del i skapandet av en nationell marknad. Projektet är tänkt att omfatta tre övergripande problemområden. Vi vill undersöka relationen mellan stad och omland i fråga om utbyte och spridning av varor och tjänster, i fråga om utbyte och spridning av information och idéer, samt i fråga om den ”mentala” relationen mellan stad och omland, stadens förhållande till omlandet och ekonomiska strategier i relation till detta. Som studieobjekt har vi valt två regioner som i mycket har setts som varandras motsatser: den dynamiska Mälardalen (Stockholms, Södermanlands, Upplands, Västmanlands och Örebro län) och senkomlingen sydöstra Götaland (Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län).

Projektets finansiär

Vetenskapsrådet

Kontaktpersoner

FD Pernilla Jonsson
Ekonomisk-historiska institutionen
Uppsala universitet
Box 513
751 20 Uppsala
Tel.: 018-471 12 16
Pernilla.Jonsson@ekhist.uu.se
 

FD Fredrik Sandgren
Ekonomisk-historiska institutionen
Uppsala universitet
Box 513
751 20 Uppsala
Tel.: 018-471 73 13
Fredrik.Sandgren@ekhist.uu.se
 

 

            Foto: Magnus Hjalmarsson

Vid institutionen finns ett affilierat forskningscentra:

Uppsala Centre for Business History

En internationell tidskrift ges ut vid insitutionen:

Economic and Industrial Democracy

An International Journal


Published by Sage in Association with Department of Economic History, Uppsala University, Sweden

Editors: Lars Magnusson and Jan Ottosson, Uppsala University