Den svenska byggbranschen - i stagnation eller som nod i den globala teknik- och kunskapsutvecklingen?

Det finns i dagsläget två olika bilder av den svenska byggbranschen. Från ett politiskt perspektiv ses sektorn som stagnerad i behov av effektivisering och ökad innovationsförmåga, inte minst på grund av den överhängande bostadsfrågan (SoU 2002:115, Lind & Lundström 2007, SFD 2009:6). Bilden som industrin själv målar upp är en annan. Enligt företagen så sker kontinuerlig förnyelse genom teknik- och processutveckling och de större företagen internationaliseras dessutom i allt högre grad (Ingemansson 2012, Tolstoy & Axelsson 2012). Frågan är därför om den svenska byggbranschen är stagnerad, eller i själva verket tar sig an betydande utmaningar vad gäller teknisk förnyelse, speciellt i relation till en ökad internationalisering? Dessa kontrasterande bilder präglar även andra nationella kontexter och därmed det internationella forskningsläget. Många studier är utförda på en hög abstraktionsnivå med fokus på hur lite industrin spenderar på formella forsknings- och utvecklingssatsningar, vilket ger en dyster bild av branschens förnyelseförmåga (eg. Egan 1998, Fairclough 2002). I kontrast till dessa studier indikerar mer företagsnära studier att både teknisk- och organisatorisk utveckling sker på både projekt- och företagsnivå (eg. Slaughter 1993; 2000, Winch 2003). Med utgångspunkt i dessa skarpt kontrasterande bilder av byggsektorn ser vi ett behov av en ökad förståelse för vad branschen faktiskt gör i relation till teknisk utveckling och dess ökade internationalisering. Inom ramen för denna ansökan har vi därför formulerat två övergripande forskningsfrågor:

  • Vad karaktäriserar teknikutvecklingen i dagens svenska byggsektor, och vilka är de mest framträdande möjligheterna och svårigheterna kopplade till denna förnyelse?

  • På vilka sätt är teknikutvecklingen inom dagens svenska byggsektor kopplad till den ökade internationaliseringen av denna sektor?

Det rådande forskningsläget visar även brist på internationella jämförelser och forskningsanalyser av hur hela förnyelseprocesser från utveckling till användning går till (eg. Miozzo & Dewick 2004, Bygballe & Ingemansson 2014). Oftast utförs studier i enskilda länder där standardiserade kvantitativa mått på vad innovation innebär utgör analysens kärna (FoU-utgifter, patent etc.). Därmed finns det ett behov av inte bara internationellt jämförande undersökningar men likaså kontextuella analyser som utgår ifrån de specifika tekniska och organisatoriska förutsättningar som branschens utvecklingsprocesser präglas av. Med anledning av detta har vi initierat en internationell forskningssatsning som inbegriper forskargrupper i sju europeiska länder - Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien, Frankrike, Italien och Ungern. Forskargrupperna representerar i sin tur ledande högskolor, universitet och handelshögskolor i Europa. Genom ett gemensamt grepp om vad som karaktäriserar förnyelseprocesser i byggbranschen, framför allt med fokus på hur dessa processer sträcker sig över landsgränserna i termer av transnationella kunskaps- och leverantörsnätverk, är målet att öka förståelsen för byggsektorn i en global teknik- och kunskapsutvecklingskontext. Det innebär att den svenska studien, som en del av den större forskningssatsningen, syftar till att förstå hur svenska byggföretag och deras viktigaste motparter (materialleverantörer, underentreprenörer, arkitekter, tekniska konsulter, kunder etc.) både utvecklar och tillämpar nya tekniska lösningar. Därtill syftar studien på hur implementeringen av nya lösningar måste balanseras och anpassas dels till globala kunskaps- och leverantörsstrukturer och dels till lokalt etablerade metoder.

För att göra denna typ av analys utgår vi ifrån en kontextuell och interaktiv förståelse av teknikutveckling och innovationsprocesser. Med detta synsätt ser vi interaktionen mellan det som ska utvecklas och dess omgivande tekniska och organisatorisk kontext som styrande för hela utvecklingsprocessen samt vilka tekniska och ekonomiska effekter som är möjliga (eg. Basalla 1988; Rosenberg 1994; Van de Ven et al. 1999; Håkansson et al. 2009). Vår teoretiska utgångspunkt är industriell nätverksteori där inter-organisatoriska relationer skapar ömsesidigt ekonomiskt beroende organisationer och företag emellan. Dessa relationer är av avgörande betydelse för teknisk utveckling då introduktionen av en ny lösning alltid kräver förändring av etablerade tekniska- och organisatoriska strukturer (eg. Håkansson 1987, Håkansson & Johansson 1992, Håkansson & Waluszewski 2002). Således måste implementering av nya lösningar anpassas efter de resurser som representerar tidigare gjorda investeringar.

Vi avgränsar vårt empiriska fokus till två olika typer av byggnader som i sin tur är kopplade till två olika typer av tekniska och organisatoriska förutsättningar och produktionskontexter för teknikutveckling – unika byggnader och standardiserade byggnader. Inom båda dessa undersökningsområden blir internationalisering i form av kunskapsflöden och leverantörsstrukturer en central fråga.

  1. Vårdbyggnader och projektorganisering

Vårdbyggnader representerar i stora avseenden unika kombinationer av tekniska lösningar genom att utformningen och funktionen av varje sjukhus och vårdinrättning är kopplade till specifika egenskaper i termer av till exempelvis vilken typ av medicinsk behandling det gäller samt den omgivande lokalpolitiska miljön.  De representerar därmed även mer eller mindre unika typer av byggprojekt där ett stort antal olika aktörer, både offentliga och privata, ska interagera under projektets gång för att skapa både en fungerande byggnad och en medicinsk verksamhet. På grund av dessa särskilda egenskaper utgör vårdbyggnadsprojekt en passande arena för att studera förutsättningarna för att införa nya tekniska och organisatoriska lösningar inom enskilda byggprojekt, och därmed vilka möjligheter projektorganisationen har att utifrån enskilda projekt ta del av tidigare utvecklade lösningar och att utveckla egna. Denna del av studien fokuserar på just projektorganiseringens betydelse för teknikutveckling och inter-organisatoriskt lärande.

  1. Flerbostadshus och tekniska plattformar

Bostadsbyggandet (ny- och ombyggnation) motsvarar traditionellt sett drygt 40 procent - med undantag för åren kring den senaste finanskrisen - av allt byggande i Sverige och är därmed den enskilt viktigaste sektorn i den svenska byggbranschen, vilket gör det till ett centralt område för teknikutveckling och effektivisering i form av en strävan efter storskalig produktion. De möjligheter som bostadsbyggandet skapar kring ett standardiserat byggande har därför lett till stora satsningar på utvecklingen och användandet av tekniska plattformar. Dessa plattformar syftar till en standardisering av både produktionsprocessen och de tekniska lösningar som byggs in i husen vilket innebär att det även bör ha en stor påverkan på planerings- och projekteringsprocessen, samt den bakomliggande leverantörsstrukturen inte bara för ett enskilt projekt utan flera projekt. För att kunna studera utvecklingen av den här typen av standardiserad produktion inom ett så stort område som bostäder har vi valt att fokusera på två fokala resurser relaterat till bostadsbyggande. Den ena är en komponent, fönster, som är specifik kopplat till själva byggnaden. Fönster representerar en viktig insatsvara och är kopplad till aspekter såsom energieffektivisering (hållbarhet), standarder, produktionsmetoder, inköp, leverantörsavtal etc., vilket är relaterat till hur tekniska plattformar och moduler kan utformas. Den andra resursen utgör en specifik del i processen med att framställa byggnaden, en relativt ny teknologi, Building Information Modelling (BIM). Tekologin är en mjukvara utvecklad för informationshantering- och modellering i byggprojekt. Hur och av vilka branschaktörer detta verktyg används idag samt genom vilka processer dess användning sprids är därför centrala frågor för att förstå vilken funktion det har i utformandet av tekniska plattformar, samt hur denna funktion kan utvecklas.

Projektfinansiär

Studien finansieras av personliga forskarstipendier från Handelsbanken (Wallander)

Projektperiod

2014-2016

Medverkande

Åse Linné
Malena Ingemansson
Håkan Håkansson

Kontaktperson

Malena Ingemansson
Ekonomisk-historiska institutionen
Centrum för teknik- och vetenskapstudier
Box 513
751 20 Uppsala
malena.ingemansson@sts.uu.se