Stat, marknad och reglering i historiskt perspektiv

Syftet med detta arbete är att från ett empiriskt perspektiv problematisera den generella bilden av 1990-talets omregleringsvåg som något historiskt unikt när det gäller regelförändringar av marknader och monopol. Det går snarare att urskilja flera olika faser av omregleringar sett ur ett längre tidsperspektiv. Vi vill också peka på att det inte var en process där alla enskilda förlopp utvecklades i en och samma riktning. Det finns snarare anledning att problematisera uppfattningen att monopol och marknader är varandras absoluta motsatser när det gäller regleringsregimer inom olika sektorer.

Sett ur ett längre tidsperspektiv har statens roll som reglerare och ekonomisk aktör inte varit präglad helt igenom av ett rent allmänintresse eller av utpräglade särintressen med avseende på vilka regleringar som införts och vilken roll som staten haft vad gäller subventioner eller ägande. Istället kantas utvecklingen av det som brukar kallas ‛windows of opportunity‛, tillfällen där olika politiska entreprenörer förhandlat/köpslagit med staten. Statsmakten har här inte fungerat som en hegemonisk enhet. Istället har olika statliga verk satt sin prägel på verksamheten och påverkat inriktningen inom olika sektorer. Samtidigt har statens egen inställning förändrats radikalt. Skilda ståndpunkter rörande statens roll och funktion har under olika perioder präglat utvecklingen inom transporter- och kommunikationer och offentlig välfärdsproduktion. Det som har präglat valet av olika institutionella alternativ har ofta formats i ett spel mellan olika aktörer med olika maktresurser. De beslut som fattats har därefter under lång tid utgjort spelreglerna för utvecklingen inom respektive sektor.

Detta sakernas tillstånd brukar ofta förklaras med de traditionella argumenten om det naturliga monopolets självklara fördelar. Vi hävdar att denna naturliga ordning inte är så självklar som det till förstone kan verka. Istället har staten intagit olika förhållningssätt i olika sektorer i olika tider. Skälet till dessa olika statliga strategier ligger i att det finns flera nivåer av offentliga aktörer och att dessa har skilda relationer till olika sektorer. Detta tar sig uttryck i olika ägande och regleringsformer vilket också leder till att handlingsutrymmet för olika intressegrupper skiljer sig åt. Hur denna samverkan formas över tid kan enligt vår mening bidra till att förklara såväl ‛market failure‛ som ‛public failure‛.

Projektfinansiär

Konkurrensverket

Projektperiod

21 februari 2012 -

Medverkande

Professor Jan Ottosson, Uppsala universitet
Professor Lena Andersson-Skog, Umeå universitet

Kontaktperson

Jan Ottosson
Ekonomisk-historiska institutionen
Box 513
751 20 Uppsala
Jan.Ottosson@ekhist.uu.se