Kvinnors arbete under tidig svensk industrialisering - konstruktion och realitet

Female Labour During the Early Industrialisation of Sweden - Construction and Reality

Det övergripande syftet med detta projekt är att studera ett centralt ekonomisk-historiskt problemområde: kvinnors arbete, försörjning och bidrag till försörjningen i Sverige före och under den tidiga industrialiseringen, 1749-1859. Den förhärskande diskursen om vad som räknas som arbete eller inte, och vad som till följd av detta är mer eller mindre synligt i offentliga källor, får avgörande betydelse för vår kunskap om såväl kvinnors som mäns arbete och vår bild av samhällsekonomisk struktur och utveckling. Forskning om konstruktionen av arbete samt skattningar av obetalt hushållsarbete och dess betydelse i ekonomin har för 1900-talets del utvecklats kraftigt under senare år. Vårt projekt syftar till att utveckla kunskap och förståelse för en tidigare period. Det handlar om kön och idéer om kön, arbete och idéer om arbete. De två perspektiven utgör en samlad grund för analysen av genus och ekonomi under den aktuella perioden. Ett första delsyfte är att förstå hur uppbyggnaden av statistik och statistiska kategorier har gått till. Vi kommer att studera diskussioner och instruktioner som fördes inom det s.k. Tabellverket, eller mer specifikt Tabellkommissionen, med fokus på konstruktionen av yrkesstatistiken 1749-1859. Genom skapandet av de formulär som fylldes i över hela riket så skapades också ett raster genom vilket arbete, sysselsättning och ekonomisk verksamhet filtrerades. Vi vill visa hur kvinnors försörjning och bidrag till försörjningen kom att förstås och konstrueras. Vad ville man veta om människors arbete, för vilka syften? Särbehandlades kvinnors arbete, och vad fick detta i så fall för konsekvenser för våra möjligheter att förstå vad kvinnor arbetade med? När och varför förändras tabellerna? Vi vill också diskutera vad allt detta har haft för effekter för vår bild av arbete, genus och könsarbetsdelningens funktioner? En granskning av förändring över tid och en jämförelse med motsvarande kategoriseringar för män står i fokus för denna studie. Ett andra delsyfte är att med utgångspunkt i vår kritiska granskning av statistiken utveckla metoder för att skatta kvinnors och mäns arbete och sysselsättningsmönster i ett regionalt jämförande perspektiv under perioden 1805-1859. För att göra detta skall vi bearbeta befintlig yrkesstatistik, vi skall göra mikrostudier samt göra jämförelser mellan olika material där kvinnors och mäns arbete förekom. Allt detta har syftet att göra en omfattande källkritisk prövning. Vi kommer inte minst att diskutera tidigare uppmärksammade problemområden som svårigheter i att skatta arbete i familjejordbruk liksom tjänstefolkets arbete. Genom att Tabellverkets uppgifter finns i digital form har vi goda möjligheter att analysera regional industrialisering och könsarbetsdelning. Detta skall kopplas till faktorer som migration och förekomsten av ett manligt familjeförsörjarideal. Resultatet av projektet har betydelse både för nationellt och internationell forskning. Det finns pågående projekt som behandlar samma tema, kvinnors och mäns arbete i historisk tid, men som behandlar andra perioder och andra länder och regionen. Genom samverkan med dessa forskare, där kontakter redan är etablerade, kan projektets resultat knytas an till ett vidare sammanhang.

Projektets finansiär

Vetenskapsrådetoch Handelsbankens forskningsstiftelser

Medverkande

FD Ann Ighe (Göteborgs univ., Ekonomisk-historiska inst.)
FD Inger Jonsson (Projektledare)
Doc Fredrik Sandgren
Doktorand Anna-Helena Wichel (Göteborgs univ., Ekonomisk-historiska inst.)
Doktorand Malin Nilsson (Göteborgs univ., Ekonomisk-historiska inst.)

Kontaktperson

Inger Jonsson, FD
Uppsala universitet
Ekonomisk-historiska institutionen
Box 513
751 20 Uppsala
Inger.Jonsson@ekhist.uu.se