Köket – rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet

Syftet är att undersöka köket som rum under det långa 1900-talet. Ambitionen är att belysa köket utifrån såväl kulturvetenskapliga som ekonomihistoriska och kulturgeografiska perspektiv. Följande de teoretiska anslagen i senare års forskning om rumslighet, platser och materialitet (den s.k. materiella respektive rumsliga vändningen), kan man betrakta köket som en plats som i hög grad kommit att omvandlas, konstrueras och förändras över tid avseende såväl ideal, praktiker som materiella förutsättningar.

Köket, i relation till andra rum i bostaden, kan tydligast definieras som ett nav för konsumtion. Köket är en arena där hushållens ekonomiska resurser omsätts via livsmedelskonsumtion, men även via kökets materiella uttryck såsom spis, skafferi, möblemang och inventarier. Köket är också en plats där idéer och föreställning om hur vardagens livsvillkor iscensätts. De realiseras ständigt genom matlagning, ätande, diskande och alla andra köksaktiviteter. Köket är därmed intressant på ett etnografiskt plan: köket sjuder av liv och beskrivs ofta som hemmets hjärta. Köket har kommit att markera intimitet, trygghet och kontinuitet, ibland metaforiskt uttryckt som diskbänksrealism och köksbordssamtal.

Hur har köket som plats förändrats av de materiella betingelser som den allmänna välståndsökningen fört med sig? Köket blev under 1900-talet alltmer tekniskt komplicerat med rinnande vatten, avlopp, järn-, el- eller gasspisar, och senare också kylskåp och frysar, vilket ställer andra krav rent byggnadstekniskt. Utmärkande för perioden har även varit att varukedjorna blivit allt längre, livsmedelsutbuden alltmer processade och standardiserade. Det här har varit särskilt påtagligt i den urbana kontexten, där människor i högre grad har varit hänvisade till givna utbud än på landet där en högre grad av självförsörjning fortfarande lever kvar.

Men en skildring av det långa 1900-talet kan ta sin början i det lantliga köket som en plats för produktion av livsmedel. Sverige urbaniserades sent. Flertalet bodde på landsbygden fram till långt in på 1900-talet och hushållningen i städerna hade länge en lantlig karaktär. I takt med inflyttningen till städerna och den allmänna rationaliseringen av livsmedelsproduktionen blev köket snarare en plats för konsumtion av livsmedel.

För att vi konsumenter skulle kunna tillgodogöra oss alla de produktivitetsökningar som livsmedelsindustrin skapade under 1900-talet, behövdes en infrastruktur både i detaljhandeln och i hemmen som till en början släpade efter. Genom att utgå från köket kan vi se hur denna infrastruktur utvecklades och blev föremål för vetenskapliga studier i en allmän rationaliseringssträvan. Mot slutet av 1900-talet förändrades dock detta mönster och köket utvecklades till att bli ett livsstilsprojekt. Köket kan här ses som arena för den industrialiserade produktionen. Genom de mängder av olika val som konsumenten kan göra vad gäller planlösning, köksinredningar och apparater, materialiseras konsumtionspraktiker och ideal.

När vi talar om periodisering kan ett begrepp som territorialitet vara användbart. Det lantliga köket var en arena för alla familjemedlemmar, en ersättning för det vardagsrum som inte fanns. Parstugan hade t.ex. ett kök för vardagsliv och ett rum för högtid, som kunde kompletteras med en kammare och ouppvärmda vindsrum för ungdomar. Det moderna köket blev sedan en plats för husmodern och det senmoderna köket har på nytt blivit en social mötesplats, som laddas med drömmar, ideal och tar sig materiella uttryck med köksöar och öppen planlösning. Här blir konsumtion av livsstilsprodukter, avancerade köksredskap, vitvaror (som inte längre är vita) alltmer central.

Vi vill därmed belysa kökets förändrade materialitet, immaterialitet och praktik ur ett brett kultur- och samhällsvetenskapligt perspektiv. Här vill vi framförallt undersöka köket som ett nav för distribution, rationalisering och konsumtion där vetenskap, ekonomi, och kultur samspelar på ett intrikat vis.

Disposition till boken:

Köket – rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet

Ulrika Torell och Jenny Lee: inledningskapitel

Platsen och det materiella

Marianne Larsson: ”Spisen – kökets viktigaste möbel”

Ulrika Torell: "Köksbordet – en plats för vardagsliv och konsumtion under 1900-talet"

Köksfönstret och kökslampan (bildserie)

Karin Carlsson: ”Från mandelkvarn till glassmaskin. Norm och praktik i hushållens köksutrustning 1940 och 1990”

Köksapparater: micro, hushållsassistenter, mixerstavar osv. (bildserie)

Roger Qvarsell: ”CLIN. Diska disken. Diskbänkens kulturhistoria. Vardags praktik och teknikutveckling”

Porslin, glas, plast och papper (bildserie)

Fredrik Sandgren: ”Kylan i köket. När det djupfrysta tog plats i de svenska hemmen”

Nya material i köket: Vaxduken, Perstorpsplattan (bildserie)

Ylva Sjöstrand: "Kökets avfall och köket som plats för avfall. Stockholms 1900-talsavfall ur ett köksperspektiv."

Trinettköket (bildserie)

Köksdrömmar

Kerstin Thörn: ”Hemundersökningarna och utställningsköken”

Föregångskök: Ellen Keys kök på Strand, Hallwylskas kök, Frankfurterköket (bildserie)

Helena Bergman: ”Känslor i köket: Ensamhet, gemenskap och modernitet”

Dockkök/leksakskök (bildserie)

Rosalia Guerrero: ”Emotionella och ekonomiska praktiker i köket”

Kökstextil (bildserie)

Orsi Husz: ”Konsumentverkets möte med IKEA: hur det ledde till globaliseringen av det rationella svenska köket”

Maja Lagerqvist: ”Ett hjärta att bevara eller modernisera?”

Semesterköket (bildserie)

Jenny Lee: ”Den karaktärsdanande odlingen. Köksträdgården som moraliskt rum”

Maja Willén: ”Köksdrömmar och drömkök”

Projektledare

Jenny Lee, Ekonomisk-historiska institutionen, UU
Ulrika Torell, Nordiska museet

Medverkande vid Ekonomisk-historiska institutionen
Rosalìa Guerrero
Fredrik Sandgren
Orsi Husz

Kontaktperson

Jenny Lee
Ekonomisk-historiska institutionen
Box 513
751 20 Uppsala
Jenny.Lee@ekhist.uu.se