Huslighet och hälsokonsumtion. Nya varor, nya vanor och förändrade hushållsstrategier i Sverige 1880-1930

Hufvudvilkoret för att kunna göra hemmet trefligt äro: Ordning, renlighet noggrannhet och sparsamhet. Så inleds Oumbärlig rådgifvare för hvarje hem: en lättfattlig handbok för hvarje husmoder att rådfråga utgiven år 1888. Boken är en i raden av många handböcker om tvättning, fläckborttagning, blekning, vävning, broderi och andra sysslor en hustru behövde kunna, som utkom årtiondena före sekelskiftet 1900. Viljan att sprida kunskap om hemmets skötsel speglar inte bara ett ökat intresse för hemmet i sig, utan var en viktig del i en strömning där vetenskapliga rön visat på hygienens hälsofrämjande effekter. Man kan tala om en växande "hälsokonsumtion". Även om hygien i sig självt inte är en produkt som kan köpas finns det betydelsefulla kopplingar mellan renlighet och varukonsumtionens värld. Projektet syftar till att undersöka hur denna interaktion mellan varornas växande värld och en huslighetens diskurs utvecklades i Sverige under 1800-talets sista och 1900-talets första decennier. Studien fokuserar det skifte i efterfrågan på konsumtionsvaror som historikern Jan de Vries har kopplat till industrisamhällets utveckling och övergången från "the industrious revolution", den flitiga revolutionen, till "the breadwinner-homemaker household", familjeförsörjar-hemmafrumodellen. Skiftet som de Vries intresserat sig för gäller efterfrågan på varor som fanns tillgängliga på marknaden men vilka inte primärt var producerade för de ändamål de kom att fylla som förbättrad hälsa. Ett ökat intresse för denna typ av nyttigheter förutsatte dock en omfördelning av hushållets resurser eftersom det krävdes större arbetsinsatser i hemmet för att de inköpta varorna skulle kunna omvandlas till hygien och hälsa. Medan "den flitiga revolutionens" hushållsstrategi innebar att hushållsmedlemmarna var engagerade i marknadsinriktade aktiviteter i syfte att få tillgång till ett ökat utbud av konsumtionsvaror, skedde nu en specialisering mellan förvärvsarbete och hushållsarbete och familjeförsörjar-hemmafruhushållet växte fram. Denna förklaringsmodell kan kritiseras utifrån ett genusperspektiv. En viktig målsättning för projektet är därför att granska hur samspelet mellan renlighets- och huslighetsdiskursen (kopplad till en varukonsumtion) å ena sidan och familjeförsörjaridealet å den andra kan relateras till de förhållanden som rådde i det förra sekelskiftets Sverige. Det var en tid med stora samhällsförändringar där kvinnors insteg på nya områden, kvinnorörelsens krav på kvinnlig rösträtt, etc, parades med debatter om kvinnans sanna natur och tankar om naturenliga arbetsområden för kvinnor. För undersökningen av hur kunskapen spreds om betydelsen av "hälsokonsumtion" via hemmets skötsel och personlig hygien är "civiliserande källor" centrala, dvs material som representerar myndigheters och andra aktörers intressen, som i detta fall t.ex. provinsialläkarrapporter, handböcker, sociala utredningar, hälsovårdsnämndernas arbete, tidskrifter, etc. För att spegla konsumtionen av varor med koppling till "hälsorevolutionen" kommer annonser, företagsarkiv (f.a. affärsrörelser och bl a postorderföretag där underplagg var en stor vara), auktionsprotokoll (som visar cirkulationen av andrahandsvaror), postorderkataloger, men också bouppteckningar och fotosamlingar att användas. Att klarlägga i vilken mån och på vilket sätt tidens upplysningsiver och förändrade konsumtionsmönster också ledde till förändringar vad gällde hemmets skötsel och allokeringen av hushållsmedlemmarnas arbetsinsatser är inte helt enkelt. Olika typer av berättande källor är centrala här, som Nordiska museets kulturhistoriska undersökningar och liknande, vissa personarkiv, dagböcker, brev men även skönlitterära skildringar. Mot bakgrund av projektets syfte är det också angeläget att studera och jämföra några områden av skilda karaktärer. Vi har valt två landsbygdsområden vilka representerar olikartade utvecklingsförlopp - dels den typ av område som med sämre förutsättningar för agrara näringar men med andra fördelar kom att industrialiseras, dels en region där goda odlingsmöjligheter snarare ledde till ett intensifierat och effektiviserat jordbruk. Vidare kommer undersökningen att omfatta en stad vilken rymmer både ett ökande antal arbetarfamiljer och en betydande borgerlighet.

Projektfinansiär

Vetenskapsrådet

Medverkande

FD Inger Jonsson

FD Marie Ulväng

Projektperiod

2013-2015

Kontaktperson

FD Inger Jonsson
Ekonomisk-historiska institutionen
Box 513
751 20 Uppsala
Tel 018-471 12 30
Inger.Jonsson@ekhist.uu.se