Gamla krediter. Pantbelåningens utveckling i Sverige i relation till utvecklingen av andra kreditsystem, regleringar och välfärdsstatens uppkomst 1850-1950

Studier av kreditmarknaders utveckling är ett centralt område inom ekonomisk forskning, eftersom de ses som centrala för ekonomisk tillväxt. Att skaffa pengar för att finansiera oförutsedda kostnader för hushållet eller företaget, eller finansiera större inköp har varit problematiskt i tider då de moderna kreditmarknaderna med banker ännu var outvecklade. Samtidigt är det väl känt att vad som idag skulle kallas alternative financial service providers (AFSP) existerade, bland annat i form av ett informellt kreditmarknadssystem, långt före bankernas tillkomst, bestående av olika privata utlånare. Pantbelåning har, i de få fall de över huvud taget omnämns i diskussioner om kreditmarknader, allmänt internationellt antagits avta och ersättas med banklåneverksamhet när en sådan etablerades (i Sverige främst från 1800-talets mitt), utan att dess omfattning eller denna övergång egentligen har studerats. Ett fåtal studier har dock diskuterat andra möjliga förklaringar till pantväsendets avsevärda minskning under 1900-talet första hälft, såsom tillgång till andra konsumentkrediter, högre inkomster och framväxten av en välfärdsstat, utan att dessa hypoteser direkt har testats.

I projektet undersöks kreditmöjligheter via pantlåneverksamhet och hur detta förändras under perioden 1850-1950 och att förklaras varför den (hypotetiskt) minskar under slutet av undersökningsperioden. De personer som främst använder sig av denna typ av krediter är privatpersoner och småföretagare, hantverkare, köpmän, handlare med flera. Några av de frågeställningar som undersöks är: Vilken omfattning hade pantlåneverksamhet i förhållande till andra kreditmöjligheter inom den lokala ekonomin? Hur viktiga var de, och skilde sig betydelsen åt för olika samhällsgrupper? Fanns det skillnader mellan könen? Vad såldes och belånades? Hur stor andel och vilka lån hämtades ut? Hur såg individernas lån ut hos olika kreditinstitutioner som banker, pantbanker, och andra ASFP? Förändrades pantbelåningens roll i den lokala ekonomin under undersökningsperioden? Hur reglerades verksamheten? Hur påverkade förändringar i regelverket utvecklingen och verksamheten? Hur ser relationen till det framväxande banksystemet ut? Varför valdes just pantbank, bank eller annan kreditform?

Projektfinansiär

Vetenskapsrådet
Handelbankens forskningsstiftelser

Medverkande.

Docent Sofia Murhem, projektledare
FD Göran Ulväng

Kontaktperson

Sofia Murhem
Ekonomisk-historiska institutionen
Box 513
751 20 Uppsala
Tel.: 018-471 73 10
Sofia.Murhem@ekhist.uu.se