Från läkemedelsindustri till Life Science i Stockholm 1945-2005

Stockholm har lyfts fram som en internationellt konkurrenskraftig och innovativ miljö för företagande och forskning inom Life Science-området, inte minst genom Karolinska Institutets position som ett av de ledande universiteten världen. I detta forskningsprojekt förenar vi två utgångspunkter. Dels utgör denna ansökan en del av ett större forskningsprojekt med fokus på tillväxt, tradition och förnyelse i Stockholm under perioden 1945-2005.  Dels ger den ett bidrag till kunskap om hur ett internationellt slagkraftigt system inom Life Science växer fram. Båda dessa utgångspunkter är intressanta i sig, men framförallt i kombination med varandra.

Genom de senaste decenniernas utveckling har Stockholmsregionen blivit den viktigaste storstadsregionen i landet där en avsevärd del av den ekonomiska tillväxten genereras. Branscher som under senare år har lyfts fram som särskilt viktiga tillväxtmotorer är bland andra IKT- (informations- och kommunikationsteknologi) och Life Science-sektorn (framför allt läkemedels-, bioteknisk och medicin-teknisk industri). I Sverige, liksom i Stockholmsregionen, har de två stora läkemedelsföretagen Astra och Pharmacia samt universiteten haft stor betydelse för utvecklingen i Life Science-sektorn som fram till idag har expanderat kraftigt. Jämfört med andra sektorer i Stockholmsregionen har denna haft en mycket positiv sysselsättningsutveckling under senare årtionden, i synnerhet under 1990-talet.

Under efterkrigstiden har Stockholm genomgått en markant förändring genom inträdet i service- och tjänstesamhället. Denna omvandlingsprocess, som utgjort en central del av den tredje industriella revolutionen, har bland annat medfört att traditionell tillverkningsindustri omvandlats mot ett allt mer sofistikerat tjänsteinnehåll, framförallt inom avancerad och specialiserad verkstadsindustri. Även nyskapande och forskningsnära branscher inom Life Science-sektorn, såsom läkemedelsindustrin, har satt sin prägel på regionens ekonomiska utveckling och industriella strukturer och innovationsmiljöer.

En fråga som inte berörts i detta sammanhang är vilka förklaringar och historiska förlopp som möjliggjort framväxten av en internationellt ledande forsknings- och innovationsmiljö inom Life Science. Under efterkrigstiden har miljöer och verksamheter inom Stockholms Life Science-sektor utvecklats från traditionell läkemedelsindustri till en forskningsnära sektor, där bland annat företag och forskning blivit allt mer biotekniskt inriktade och den globala konkurrensen allt tydligare. Varför har just Stockholm präglats av dessa förlopp och varför har just Life Science-sektorn varit så lyckosam internationellt? Det finns anledning att framhålla att utvecklingen har kantats av såväl framgång som motgång när delsektorer och enskilda företag tappat i konkurrenskraft och stagnerat. Genom att studera både framgång och tillbakagång kan vi bättre förstå de mekanismer som påverkar denna utveckling. Med andra ord studeras dessa förändringsförlopp utifrån ett såväl företagshistoriskt som ett schumpeterianskt perspektiv, kombinerat med nya forskningsrön rörande dynamik i industriella system (t.ex. kluster och innovationssystem) där entreprenörskapet, dess förutsättningar och utövare, sätts i förgrunden. Med utgångspunkt från det ovanstående resonemanget kommer forskningsprojektet att behandla tre övergripande områden. Det första rör framväxt och institutionell stödstruktur med inriktning mot entreprenörer, aktörer, ägande samt branschens struktur och omfattning. Det andra området inriktas mot att analysera social interaktion och länkars betydelse för att förstå utveckling och spridning av teknologi och kunskap (individnätverk, nätverk mellan företag och forskare, styrelsenätverk etc.). Inom ramen för det tredje området ligger fokus vid teori- och metodutveckling och implikationer för forsknings- och näringspolitik. Utifrån dessa tre övergripande områden kommer detta projekt att söka svar på följande frågeställningar:

- Hur har Life Science-sektorns utveckling och konkurrenskraft påverkats av att vara lokaliserade i Stockholmsmiljön?

- Varför har likartade och relaterade verksamheter inom Life Science-sektorn specialiserats och agglomererats i Stockholmsmiljön?

- Vilka faktorer har bidragit till att reproducera denna miljö?

- Vilken roll har entreprenörer och ägare haft för denna utveckling?

- Hur har interaktionen mellan forskning och företagande utvecklats?

Projektets övergripande syfte är att försöka ge svar på dessa frågor genom att närmare studera Life Science-sektorn i Stockholmsregionen under efterkrigstiden. Mer specifikt är syftet med projektet att förstå och förklara framväxten av en internationellt ledande forsknings- och innovationsmiljö inom Life Science-området i Stockholm. Särskild vikt läggs vid entreprenörskap, interaktion mellan forskning och företagande och industriell dynamik ur ett kombinerat agglomerations- och företagshistoriskt perspektiv.

Projektet ingår som en del av Stockholms moderna ekonomiska historia (red) Tom Petersson.

Projektfinansiär

Handelsbankens forskningsstiftelser.

Projektperiod

2008-2013

Medverkande

Professor Jan Ottosson, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet
Docent Anders Waxell, kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.

Kontaktperson

Jan Ottosson
Ekonomisk-historiska institutionen
Box 513
751 20 Uppsala
Jan.Ottosson@ekhist.uu.se