Från fast egendom till kapital. Äganderättslig förändring på väg mot kapitalism i Sverige under 1800-talet

Ämnet för detta projekt är de politiska debatterna om inteckningslagstiftningen under 1800-talet. Skälet till att studera dessa debatter är att de skulle kunna säga något om mera djupgående förändringar i den kapitalistiska ekonomin. Grunden för detta antagande är en tämligen enkel tankegång. Ett utmärkande drag i en kapitalistisk ekonomi är att man producerar för att sälja på en marknad och därigenom inhösta en vinst, som kan återföras till produktionen. Systemets grundbult är kapitalackumulationen. Ju mer resurser som kan föras in i den produktiva verksamheten, desto större utsikter till växande vinstvolymer, som kan brukas till att ytterligare utvidga produktionen. Kapitalismens utbredning innebär således att en växande andel av ett samhälles resurser förs in i vinstgenererande verksamhet. Under en sådan utbredningsprocess kan synen på tillgångar förväntas genomgå en förändring. Tillgångar skall inte ligga still, utan arbeta. Innehavet av en jordareal kan förvisso ge en trygg bärgning, men genom att belåna jorden ges tillgången en annan form, och i den formen kan den användas till investeringar för att förbättra eller utvidga produktionen. Den stillaliggande tillgången blir till arbetande kapital. För att åstadkomma detta, det vill säga för att belåna en tillgång, måste det emellertid även finnas någon som är villig att överlåta förfoganderätten över finansiella tillgångar i utbyte mot ett äganderättsanspråk på den materiella tillgången. Inteckningsinstitutet är ett instrument som hanterar ett sådant utbyte. Det är därför debatterna om inteckningslagstiftningen förmodas kunna säga något om mera djupgående förändringar av ekonomin.

Finansiering:

Handelsbankens forskningsstiftelser

Kontaktperson

FD Göran Salmonsson
Ekonomisk-historiska institutionen, Box 513, 751 20 Uppsala
Tel. 018-471 12 14
Goran.Salmonsson@ekhist.uu.se