Försörjningens resiliens - de agrara hushållen mellan samhälle och natur 1750-1900

Före det industriella genombrottet, som i Sverige ägde rum strax efter mitten av 1800-talet, var agrara hushåll oundvikligen beroende av olika resurser från ekosystem i den nära omgivande naturen för att få mat till människor och djur, byggnadsmaterial och kläder mm. Genom att använda ekosystemen påverkade människan dem, liksom förutsättningarna för framtida uttag av olika produkter från ekosystemen. Hushållen påverkades också av krav och förväntningar från samhället de ingick i, till exempel genom krig, skatter, lagar, ny teknologi, marknader, traditioner och religion. Mitt emellan samhälle och natur behövde hushållen agera på sätt som möjliggjorde deras långsiktiga fortlevnad. Förutsättningarna kunde ändras på både kort och lång sikt såväl i samhället som i ekosystemen. Genom att sätta hushållen i centrum, studerar detta tvärvetenskapliga projekt gränssnittet mellan mark, människa och samhälle under en period av stora förändringar. Under perioden (1750-1900) skedde genomgripande samhälleliga och ekologiska förändringar vilket uttrycks i termer som agrar och industriell revolution. De agrara hushållen var en del av och påverkades av dessa stora förändringar. En viktig fråga för projektet är hur hushållen agerade i det dagliga livet i relation till de möjligheter och begränsningar som bestämdes av samhälle och natur, för att säkra sin fortlevnad. En lika viktig fråga handlar om hur hushållens agerande påverkade ekosystemens resiliens (möjlighet att klara förändringar). Det finns redan en del forskningsresultat som är relevanta för projektet och som kan användas som utgångspunkt, t.ex kring agrara revolutionen, resiliens i nutida jordbruk. Däremot saknas forskning inom ekonomisk- och socialhistoria som fokuserar på hushållens nyttjande av lokala resurser och ekosystemtjänster. Projektet kommer att studera tre mötespunkter mellan hushållen och de nyttigheter som ekosystemen gav (ekosystemtjänster): 1. Hushållens behov/efterfrågan på produkter från ekosystemen, 2. Hushållen agerade (vem, när och hur man gjorde olika aktiviteter) för att kunna få ut dessa produkter, 3. De produkter som hushållen fick ut från ekosystemen genom sådant som skörd, bete, lövtäkt, kolning mm. Två regioner studeras, Folkare härad i Bergslagen (södra Dalarna) och Torstuna härad i gränsen mellan Västmanland och Uppland. Båda var under perioden del av ett gemensamt marknadsområde där slättbygden i söder försåg Bergslagen med spannmål. Regionerna skiljer sig på flera sätt, såväl när det gäller ekologiska förutsättningar som försörjning. Folkare är en skogsbygd, med järnbruk, kolning och transporter som viktiga inkomstkällor utöver jordbruket och boskapsskötsel. Torstuna är en slättbygd där jordbruket haft tyngdpunkt på åkerbruk och mjölkproduktion. Däremot var de skogliga resurserna mer begränsade. Befolkningsökningen skedde huvudsakligen före 1750 i Torstuna medan den ökade kraftigt under hela 1800-talet i Folkare härad. Gemensamt för områdena är att det finns gott om källmaterial. Olika historiska och ekologiska källor kombineras på ett nytt och tvärvetenskapligt sätt för att koppla samman hushållens aktiviteter (huvudsakligen kopplat till markanvändningen) med såväl socioekonomiska förhållanden som ekosystemen. Bondedagböcker och brev är detaljerade källor där någon i hushållet (oftast en man) för dagliga anteckningar om det arbete som utfördes på gården, vem som utförde det och var. Äldre lantmäterikartor visar vilka marker hushållet nyttjade och ger insikt i vilka ekosystemtjänster som värderades. Genom att kombinera bondedagböcker med lantmäterikartor kan man förstå vilka aktiviteter som utfördes på olika platser och när under året. Rättegångsmaterial visar vilka konflikter som funnits kring lokala resurser. Ekologiska källor kommer att användas för att översätta historisk information i termer av ekosystemtjänster för hushållen. Eftersom dagens biologiska mångfald till stor del är ett en spegling av tidigare markanvändning kan dessa tillföra ytterligare historisk information. Projektet är unikt i det att historiska källor tolkas i ett ekologiskt perspektiv och vice versa. Bägge ämnesområdena tillförs därigenom ny kunskap som vore omöjlig utan en tvärvetenskaplig metod. Projektet analyserar resiliens på en mikronivå (hushållen) och relaterar det till förändringar på en övergripande (makro-) nivå.

Projektfinansiär

Vetenskapsrådet

Projektperiod

2012-2014

Medverkande

Marja Erikson, Uppsala univeristet
Iréne Flygare, Upplandsmuseet
Maths Isacson, Uppsala universitet
Tommu Lennartsson, SLU
Mats Morell, Stockholms universitet
Anna Westin, SLU

Kontaktperson

Professor Maths Isacson
Ekonomisk-historiska institutionen
Box 513
751 20 Uppsala
Tel.: 018-471 12 17
Maths.Isacson@ekhist.uu.se