Marknadisering, företagisering och organisering i avregleringens spår – exemplet fjärrvärme

År 1996 avreglerades elmarknaden och, närmast som en följdverkan, även fjärrvärmen. Denna avreglering innebar att villkoren och förutsättningarna på många sätt, och kanske t o m i grunden, förändrades för alla som hade med fjärrvärme att göra: producenter, distributörer, reglerare, konsumenter/kunder m fl. Avregleringen år 1996 innebar att det skulle skapas en marknad för fjärrvärme, med ökad konkurrens och i slutändan, förhoppningsvis, lägre priser för konsumenterna.

Rent faktiskt innebar avregleringen att de tidigare lokaliserings-, likställighets- och självkostnads-principerna avskaffades och ersattes med en princip om affärsmässighet. Dock angavs inte särskilt utförligt hur denna princip om affärsmässighet, eller verksamhet på ”affärsmässig grund”, som det hette i propositionstexten, skulle genomföras. Detta lämnades åt de inblandade parterna att utveckla.

Vid en närmare betraktelse pågick två processer. Den ena handlade om att skapa en marknad – marknadisering – den andra handlade om att skapa företag – företagisering. De två processerna betingade varandra, men pågick parallellt på olika nivåer. Avregleringen och marknadiseringen initierades på statlig nivå i mitten av 1990-talet, medan företagiseringen försiktigt hade startats redan tidigare på kommunal och organisationsnivå.

Det specifika syftet med studie är att studera marknadisering och företagisering av fjärrvärmen. Vi kommer att lägga betoningen på företagiseringen och på hur principen om affärsmässighet tolkades och översattes i praktiken av värmeproducenterna. Men vi avser också att studera sambandet mellan marknadisering och företagisering – vi skrev ovan att de två processerna skedde parallellt och på olika nivåer men att de även betingade varandra. Här tror vi att branschnivån och politiken spelar viktiga roller och att studieområdet måste utvidgas från värmeproducenterna till branschnivån, t ex Fjärrvärmeföreningen, och politiken i regering, riksdag och myndigheter, särskilt Energimyndigheten. Våra forskningsfrågor är såväl deskriptiva – hur har processen gått till och vad har hänt? – som förklarande – vad och vem driver processerna och varför sker de på det sätt de gör? Det kan tilläggas att denna ansökan bygger vidare på en förstudie som vi gjorde på uppdrag av Svensk fjärrvärme år 2008 och som publicerades år 2009 (Forssell & Fälting 2009). 

Projektfinansiär

Handelsbankens forskningstiftelser

Projoktperiod

2013-2015

Medverkande

Anders Forssell

Lars Fälting

Kontaktperson

Lars Fälting
Ekonomisk-historiska institutionen
Box 513
751 20 Uppsala
Tel.: 018-471 73 19
Lars.Falting@ekhist.uu.se