Ekonomisk integration i tider av de-globalisering? Mönster och samband i handels- och handelspolitisk integration i Skandinavien under tiden för Franska revolutions- och Napoleonkrigen

I detta projekt försöker vi besvara frågan om när de skandinaviska länderna integrerades till den globala ekonomin. Historiskt sett så sammanhängde globaliseringen med den transoceana handelns utveckling. Fler och fler länder på olika kontinenter deltog i det ekonomiska utbytet. Resurser blev rörliga och handeln blev en tillväxtmotor. Men detta medförde även att rivaliteten om resurserna ökade. Krig och blockader har underminerat förutsättningarna för en fortsatt integration. I internationell litteratur så finns en utbredd uppfattning att handelssystemet förstördes under Franska revolutions- och Napoleonkrigen, 1789-1815. Även om det var vanligare med krig än fred så fick dessa krig större betydelse än tidigare därför att de utbröt i en tid då den ekonomiska utvecklingen var känslig för störningar. Som en följd inträdde en period av ekonomisk och politisk disintegration som hämmade den ekonomiska tillväxten och fördröjde den ekonomiska och politiska utvecklingen i mer än ett halvt sekel. Men exempel från skandinavisk forskning visar tvärtom att länder som höll sig ur kriget hade goda möjligheter att öka sin handel under krigsåren. Då krigförande länder hindrades av sjökrig eller blockader så skedde handel allt mer på neutral skandinavisk köl, med destination till de neutrala östersjöhamnarna. De skandinaviska handelsflottorna hade stor kapacitet och kunde segla praktiskt taget obehindrat på alla hav. Enligt t.ex. Heckscher (1964) så ledde detta till att svenska hamnar översvämmades med utländska varor. Många av varorna reexporterades men en del letade sig vidare för användning i Sverige och i Danmark. Samtidigt förbättrades möjligheterna för Sverige och Danmark att exportera inhemskt tillverkade varor som var starkt efterfrågade i utlandet, där det på många håll rådde varubrist. Detta kan ha betytt att Skandinavien integrerades till den globala ekonomin då de internationella marknaderna disintegrerades och de-globaliserades. Detta projekt syftar till att analysera mönstren och sambanden för Skandinaviens integration med de internationella marknaderna 1780-1830. Genom att applicera nya perspektiv och metoder så bidrar projektet till internationell forskning med en empiriskt grundad studie av de skandinaviska ländernas erfarenheter under perioden. Projektet utgår ifrån ett integrationsteoretiskt perspektiv där globalisering ses som ett resultat av att flöden av handel med varor, tjänster, teknologi på ett sätt så att marknader sammanbands. Då marknader integrerades i varandra så upprättade de gemensamma regler och former, institutioner som styrde hur utbytet skulle gå till, samtidigt som olika hinder för utbytet avskaffades. Då handeln expanderade så jämnades varutillgång och priser ut mellan länder. Detta innebär således att integration borde avspeglas i konvergerande institutioner, handelsflöden och priser. Projektet sönderfaller i två delstudier. Det första fokuserar på institutionell integration medan det andra analyserar handelsintegration. I det förstnämnda jämförs Danmarks och Sveriges handelspolitik gentemot andra länder. Under denna period karakteriserades handelspolitiken av merkantilism som har beskrivits som protektionistisk och hämmande för handeln. Innebar detta att de Skandinaviska länderna drog nytta av situationen och reducerade olika handelshinder som t.ex. tullar och tariffer? Merkantilismen kunde skilja radikalt i fråga om mål och tillämpning mellan länder och över tid. Om de skandinaviska länderna integrerades så borde detta ha avspeglats i att länderna utvecklades gemensamma handelspolitiska målsättningar och regler samtidigt som handelshinder som tullar borde ha minskats. Mot denna bakgrund är det påkallat att göra ländervisa analyser av såväl handelspolitiska målsättningar och medel i formen av tullar och tariffer och vilken betydelse de hade för handelns utveckling. I det andra delprojektet analyseras Danmark-Norges och Sverige-Finlands handelsflöden och handelspriser där integration skulle ha avspeglats i ökande handelsströmmar och konvergerande priser mellan inhemsk och utländska marknader.

Projektfinansiär

Vetenskapsrådet

Projektperiod

2011-2013

Kontaktperson

Docent Peter Hedberg
Ekonomisk-historiska institutionen
Box 513
751 20 Uppsala
Tel.: 018-471 73 13
Peter.Hedberg@ekhist.uu.se