Eget eller offentligt sparande för ålderdomen? Sparande, pensionsreformer och dess effekter på kapitalmarknaden i Sverige 1913-2012

I det pensionssystem som beslutades 1994 framhölls eget sparande som ett komplement till pensionerna. Detta är en viktig förändring i jämförelse med ATP-systemet, men innebär ingenting nytt om man ser till den allmänna pensionens hundraåriga historia i Sverige. Under hela perioden från införandet av folkpensionen 1913 och fram till ATP-reformens introduktion 1960 var en central tanke bakom pensionssystemet att försörjningen på ålderdomen till stor eller åtminstone viss del skulle finansieras genom eget sparande.

Redan när folkpensionerna infördes uttrycktes farhågor för att det egna sparandet skulle minska. De låga pensionsnivårena under 1900-talets första decennier innebar högst sannolikt ingen negativ inverkan på det egna sparandet. Höjningen av pensionsbeloppen under exempelvis 1940-talet sammanföll med att även realinkomsterna steg och kraven på en socialt acceptabel levnadsnivå höjdes. Sparbehovet torde därför fortfarande ha varit stort, men det är rimligt anta att pensionsreformerna kan ha påverkat skilda socialgruppers sparande olika.

Den kraftiga ökningen av pensionerna i samband med ATP-reformen anses emellertid ha påverkat hushållens sparande negativt, men är troligtvis inte den enda förklaringen till denna utveckling utan även befolkningssammansättningen har lyfts fram som en viktig påverkansfaktor. Omläggningen av pensionssystemet i slutet av 1990-talet innebar att pensionsnivåerna sänktes. Ytligt sett förefaller detta emellertid inte ha resulterat i att det egna sparandet ökat, eftersom hushållens sparkvot har varit lägre efter reformerna än decennierna dessförinnan. Då sparandet för ålderdomen endast utgör en del av det totala hushållsparandet, vet vi egentligen inte vilken inverkan pensionerna haft på det egna sparandet.

Forskningsprogrammet behandlar huvudsakligen eget sparande för ålderdomen under tiden 1913-2012. Med teoretisk utgångspunkt i livscykelmodellen och ett par konkurrerande modeller (Feldstein; Barro) analyseras vilken roll eget sparande spelat för försörjningen på ålderdomen under olika delar av tidsperioden och hur detta förändrats i samband med omläggningar av pensionssystemet. Jämförelser mellan grupper med olika inkomstförhållanden samt skilda anställnings- och pensionsvillkor är av stort intresse liksom jämförelser mellan kvinnor och män.

Projektet består av tre delar: Delstudie 1 Mellan folkpension och ATP – 1913-1960. Delstudie 2 Från ATP till ett reformerat pensionssystem – 1960-2012 samt Delstudie 3. Pensionerna och deras påverkan på kapitalmarknaden.

Projektfinansiär

Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse, Tore Browaldhs Stiftelse

Projekttid

2012-2015

Medverkande

Dan Bäcklund
Kristina Lilja

Kontaktperson

Kristina Lilja
Ekonomisk-historiska institutionen
Box 513
751 20 Uppsala
Kristina.Lilja@ekhist.uu.se