Cyklandets cykler: Praktiker och socio-tekniska genombrott i stadstrafiken

Ny teknik lyfts ofta fram som en lösning på de hållbarhetsproblem samhällen står inför idag. Det har också forskats en hel del om de innovationsprocesser genom vilka nya tekniker ser dagens ljus och slår igenom på bredare front. Däremot vet vi mycket mindre om motsvarande processer för "gamla" tekniker, som en gång var nya men sedan minskat i betydelse, för att idag framstå som gynnsamma ur hållbarhetssynpunkt. Cykeln är ett exempel på en teknik som varit närmast uträknat men som numera omvärderas i en rad policyhänseenden. Det här projektet syftar till att förstå hur återkomsten av en äldre teknik som cykeln skiljer sig från de innovationsprocesser som omger nya tekniker. Mycket tyder på att strategier för att återinföra äldre tekniker måste anpassas till lokala och historiskt formade förhållanden. Historisk kunskap är därför ett lämpligt verktyg för att förstå dessa processer. Forskningen om cyklismens historiska utveckling under 1900-talet--en berättelse om uppgång, fall och stagnation, och i vissa fall renässans--har hittills fokuserat på ingenjörer och planerare, och deras inflytande på de skapade förutsättningarna att cykla. Det har varit en viktig pusselbit, men det är inte hela historien. Det finns stor anledning att tro att cykling var betydligt mer heterogent än vad de experter som utformade staden och dess infrastruktur gav uttryck för. Till söndagsutflykten per cykel och barns skolresor bör troligen läggas kvinnors inköpsresor och en fortsatt användning av cykeln för arbetspendling?även om just cykelpendling minskade under efterkrigstiden. Dessutom tyder återkommande berättelser om cyklisters trafikbeteende på att de inte alltid cyklade precis som experterna hade tänkt sig. Men i själva verket vet vi ganska lite om nittonhundratalets cykelanvändning. Hur har cykelpraktiker, planering och andra sätt att försöka styra människors cyklande utvecklats historiskt och under ömsesidig utveckling? Hur påverkar de materiella och kulturella lämningarna från denna process--t.ex. infrastrukturer, trafiklagar, och seglivade föreställningar om cykling och cyklister--förutsättningar för återinförandet av cykling i europeiska städer? För att svara på dessa frågor kommer två olika sorters undersökningar att göras. För det första ska svenska och holländska cykelpraktiker under 1900-talet undersökas. Hur har de uppstått, utvecklats och försvunnit, för att ibland återuppstå igen? För denna delstudie används en stor variation av källor som tolkas med hjälp av metoder från bland annat etnologi och arkeologi. Det handlar t.ex. om bildbaserat material (fotografier, vykort, försäljningsbroschyrer), journalfilmer och reseberättelser, biografier och intervjuer, kulturhistoriska frågelistor, och artefakter som cyklar, manualer och tillbehör. De praktiker som på så vis kartlagts kommer att sättas i samband med undersökningar av hur förutsättningarna att cykla i svenska och holländska städer vuxit fram i ett samspel olika aktörer, såsom ingenjörer, planerare, politiker, polis, cykelindustrin, samt intresseorganisationer inom trafik och handel. Här finns befintlig forskning om fyra holländska och två svenska städer (Stockholm och Malmö) att utgå ifrån. Denna kompletteras med arkivstudier i ytterligare två svenska städer (Uppsala och Västerås) samt i nationella arkiv i Sverige och Nederländerna. Syftet är då att komma åt agerande, strategier och synsätt hos i viktigare aktörer i policy- och planeringsprocessen. Projektet kommer att ta hänsyn till skillnader både mellan och inom Sverige och Nederländerna. Nederländerna har sedan början av 1900-talet rykte om sig som "cykelnation", medan Sverige var jämförelsevis sent med att anamma cykling. Men medan cykling i båda länderna nådde nya höjder innan andra världskriget, gick svenska städer i bräschen när det gäller bilorienterad planering under efterkrigstiden; utvecklingen i Nederländerna var annorlunda. Det nationella perspektivet ger emellertid inte hela historien, utan i själva verket finns det stora regionala och lokala skillnader inom länderna. De två delstudierna bildar tillsammans underlag för en komparativ analys på både lokal och nationell nivå med det slutliga målet att förse dagens politiker och planerare med bättre underlag för hur cykling kan stimuleras. Förhoppningen är att utifrån historisk insikt förbättra utsikterna att utnyttja fördelaktiga arv och motverka sådana som motverkar mer hållbara praktiker från att få fäste.

Projektfinansiär

Vetenskapsrådet

Projektperiod

2013-2016

Kontaktperson

FD Martin Emnauel
Ekonomisk-historiska institutionen
Centrum för teknik- och vetenskapsstudier(Uppsala STS)
Box 513
751 20 Uppsala
Martin.Emanuel@ekhist.uu.se