Brytpunkt Bergslagen

Detta mångvetenskapliga forskningsprogram med anslag från Riksantikvarieämbetet under två år, med möjlighet till ett tredje, syftar till att öka kunskaperna om Bergslagens förnyelse utifrån de satsningar som idag görs på det industriella kulturarvet. Forskningen genomförs i nära anslutning till ett EU-stött och av länsstyrelser, kommuner, turistorganisationer och regionförbund drivna programmet Bergslagssatsningen – Kultur och Turism. Forskningenbedrivs i nära samarbete med Bergslagsatsningens 14 industrihistoriska centrum. Resultaten skall löpande återföras och diskuteras i kurser och seminarier med anställda vid centrumen. Två forskningsuppgifter har urskiljts som särskilt angelägna:

1. Studier av sociala processer i Bergslagen med fokus på effekterna av Bergslagssatsningen för centrumen, för berörda kommuner och dess invånare. Med hjälp av en mikrodatabas (SCB) studeras bl.a. boende, företags- och sysselsättningsutveckling i olika delregioner från mitten av 1990-talet. I en annan kvalitativ delstudie undersöks utgångsläget inför den s.k. Bergslagssatsningen vad gäller extern information (i form av broschyrmaterial) i anslutning till ett antal industrihistoriska platser i Bergslagen. Studien utgör dels en samlad översikt av material utgivet inom regionen inför sommarsäsongen 2008, dels en jämförelse mellan ett urval platser. Dessa platser är valda parvis så att den ena platsen utgör ett Bergslagshistoriskt centrum; även den andra platsen ligger i Bergslagen men är inte utsedd till centrum. Utförare är professor Mats Lundmark och FD Mona Hedfeldt vid Örebro universitet samt FD Inger Orre vid Mälardalens högskola.

2. Värderingskonflikter mellan företrädare för natur- och kulturarvsperspektiven samt mellan dessa, där så är aktuellt, och produktionsperspektivet. Frågan laddas i anslutning till i tre parallella processer: A. Den intensiva gruvprospekteringen och industriföretagens intresse att återuppta driften vid nedlagda gruvor eller att starta helt nya gruvor. I vilken grad beaktas kulturvärdena när en gruvbrytning lovar ge en hårt ansatt region nya arbetstillfällen? Samtidigt försöker förespråkarna för naturvärdena utnyttja kraften i klimat- och hållbarhetsdiskursen och förordar en varsam sanering eller att områdena lämnas för att rädda biotoperna. Vilka grupper företräder olika värderingsregimer – efter ålder, kön, social klass och etnicitet? Med vilka argument framför de sina synpunkter och hur framgångsrika är de i olika bygder? Vilka konflikter uppstår och hur hanteras de lokalt och nationellt? Vilket stöd har deras argument i lagstiftningen? B. Den andra processen gäller kraven på att sanera och återställa hårt nedsmutsade industrimiljöer som läcker gifter till vatten och luft. Problematiken är aktuell vid sjönära bostadsbyggen liksom vid nedlagda gruvor där slagghögar och vattenfyllda gruvorter läcker gifter ut i vattendragen. Frågan tangerar även andra typer av övergivna industriområden som lockar nya besöksgrupper eller är föremål för kulturarvssatsningar. C. Den tredje processen tar sikte på intresset för landskapsplanering, d.v.s. skapandet av ett post-modernt landskap för rekreation och upplevelser. Landskapsarkitekternas professionella syn riskerar emellanåt att hamna i konflikt med kulturmiljövårdens intressen, inte minst i gamla industriområden som kommuner och företag vill göra tillgängliga för nya besöksgrupper, t.ex. i området kring Falu koppargruva. Här kan erfarenheter från USA inspirera. I den amerikanska mellanvästern finns hundratusentals kvadratmil som inom en tjugoårsperiod beräknas utgöra vad man kallar ”post-mined landscapes”, och en stor fråga här är vad man skall göra av dessa enorma. Utförare är FD Jan af Geijerstam vid KTH och professor Maths Isacson.

Projektfinansiär

Riksantikvarieämbetet

Kontaktperson

Maths Isacson
Professor i ekonomisk historia, Uppsala
och gästprofessor i industriminnesforskning vid KTH
Ekonomisk-historiska institutionen
Box 513
751 20 Uppsala
Tel.: 018-471 73 12 17
Maths.Isacson@ekhist.uu.se